Vi behöver både hantverkare och clowner

31 aug.

Det här en kommentar på debattartikel i Aftonbladet 25 augusti 2025.

När Diana Vasiliou, näringspolitisk expert på Företagarna, i Aftonbladet den 25 augusti avfärdar cirkusartister som ”jonglerande clowner” osynliggör hon bredden och professionaliteten i en hel yrkeskår. Det är också anmärkningsvärt sagt av en organisation som säger sig företräda entreprenörer. Cirkusartister är till största delen egna företagare och kombinatörer: de driver bolag, tar risker, anställer, betalar skatt och bygger Sveriges internationella lyskraft. De förtjänar lika mycket respekt som alla andra professionella.

Kulturen – en del av ekonomins ekosystem

Kärnfrågan i Dianas text – svensk konkurrenskraft – talar för kulturen, inte emot. Kulturen är en motor för både mänsklig utveckling och ekonomisk tillväxt. Frågan är inte om vi har råd med ett vitalt kulturliv – utan om vi har råd att låta bli.

Det fria professionella kulturlivet är inte något isolerat fenomen utan en bärande del av ett större ekonomiskt system som omfattar en rad olika branscher. I ekosystemet finns konstnärer, producenter, kostymörer, scenografer, riggare och tekniker, ljus- och ljuddesigners, filmare och fotografer. Till detta kommer budfirmor, verkstäder och materialleverantörer – från avancerad scenteknik till specialbyggda konstruktioner – hotell, restauranger och reseföretag. Kulturen genererar beställningar och arbetstillfällen som spiller över till andra branscher och stärker Sveriges ekonomi.

Siffrorna visar samma sak. Enligt Eurostat sysselsätter de kulturella och kreativa näringarna 8,7 miljoner människor i EU – 3,8 procent av arbetskraften – och rymmer 1,2 miljoner företag. Svenska beräkningar från Kreativ Sektor uppskattar den kreativa sektorns omsättning till 650 miljarder kronor och 247 000 sysselsatta i över 140 000 verksamheter. Rapporten Evenemang i siffror 2024 visar att idrott och kultur tillsammans omsätter över 53 miljarder, skapar ett förädlingsvärde på 25 miljarder och ger arbete åt mer än 106 000 personer i Sverige. Enbart cirkusen genererade 2024 över 2 700 arbetstillfällen och nådde mer än 500 000 personer i publik. Varje investerad kulturkrona ger mångfaldigt tillbaka – i tillväxt, skatteintäkter, folkhälsa och stärkt konkurrenskraft.

Estetiska utbildningar

Diana Vasilious påstående att estetiska spetsutbildningar tar över är bisarrt. Inom cirkus finns ett gymnasium med cirkusinriktning och en högskoleutbildning. Högskolan är internationellt erkänd som en av de bästa i världen och tar in max 20 studenter vartannat år. Alla som läser estetiska utbildningar blir inte konstnärliga utövare, men de tar med sig kompetenser som arbetslivet aktivt efterfrågar – att presentera idéer inför publik, tänka kreativt och utanför givna ramar, samarbeta och bygga tillit. Handelshögskolans forskning (bl.a. Arts & Business och The Arts and Business Collaboration) visar att konst och kultur stärker innovation, samarbetsförmåga och ledarskap – egenskaper som moderna företag behöver.

Cirkusartister är multitalanger

I debattartikeln framställs cirkusartister som endimensionella underhållare. I själva verket är de högkompetenta, kreativa yrkesutövare med avancerad fysisk förmåga, ofta flerspråkiga och med stark problemlösnings- och teknisk kompetens. De gör precisa beräkningar för teknik och säkerhet, arbetar med riskanalys och logistik, projektleder produktioner, budgeterar och marknadsför. De prövar ständigt sina fysiska och mentala gränser – och gör det inom ramverk som sätter säkerhet, kvalitet och publikens upplevelse främst.

Turnéer bygger Sverige, konsten driver innovation

Turnerande scenkonst stärker Sveriges varumärke internationellt. Den skapar stolthet, bidrar till export, öppnar dörrar för nya samarbeten och placerar Sverige på den globala kartan. Det är affärsutveckling i kulturens form.

Konsten är en drivkraft för innovation. Genom århundradena har konst inspirerat teknik, vetenskap och samhällsutveckling. Att ställa konst mot hantverksyrken är att skapa en falsk motsättning. Kompetensförsörjning handlar inte om att välja bort utan om att se helheten.

Sverige behöver både hantverkare och clowner – båda bygger vårt samhälle.

Christina Simpson, verksamhetsledare Cirkuscentrum

Länkar