Konstens egenvärde och samhällskraft
Foto: OUT – Half in Company
Konstens egenvärde
Konsten har ett egenvärde och en egen röst. Den är en grundförutsättning för ett öppet, demokratiskt samhälle och försvarar rätten att pröva tankar och känslor utan krav på nytta. När konsten får förtroende och utrymme som en likvärdig samhällsaktör kan den utforska former, språk och idéer som ännu inte fått ett namn. Men konsten är inte ett verktyg för att lösa alla samhällsproblem. Det den kan göra är att bidra till demokrati, empati, innovation, inkludering och delaktighet. När orden kör fast kan en föreställning, utställning, låt eller bok öppna nya perspektiv.
Konsten skapar rum där människor utmanas, lyssnar, förstår och agerar; den gör svåra frågor gripbara, ger plats åt fler röster och bygger broar mellan grupper. Genom berättelser, humor och kroppsligt uttryck kan vi pröva idéer utan försvar. Det sänker trösklar, ökar empati och gör kunskap mer tillgänglig. På så sätt kan konsten komplettera arbetet inom skola, folkhälsa, integration och lokal utveckling – inte som ersättning utan som medskapande kraft.
Läs Marianne Loors text Konst och kultur gör oss existentiellt medvetna, på Lunds universitets hemsida.
Konst och kultur i kristider
Vid pandemi, krig eller ekonomisk kris ger konstupplevelser och eget skapande människor och samhällen motståndskraft: de minskar stress och ensamhet, stärker gemensam identitet och sammanhållning och ger hopp. Fria konstnärliga röster och öppna kulturarenor håller det demokratiska samtalet levande och underlättar återhämtning när samhället ställer om.
I en tid av ökad polarisering håller det fria kulturlivet dörrar öppna och skapar meningsfulla möten. Genom nätverk mellan konstnärer, pedagoger, forskare och medieaktörer kan tvärdisciplinära initiativ motverka des- och misinformation, stärka källkritik och ge gemensamma referensramar. Att investera i konst och kultur är därför att investera i dialog, delaktighet och handlingskraft – och att rusta samhället för hållbara lösningar.
Kultur och hälsa
Det fria kulturlivet är en självklar del av många människors vardag – i klassrum, på vårdboenden, bibliotek, i parker och på föreningsgårdar – och den kan bidra till både bättre fysisk och mental hälsa. Att själv få skapa (spela, dansa, måla, utöva cirkus) stärker kondition, lösningsförmåga, koordination, balans och kroppskontroll samtidigt som den minskar ångest och ensamhet. Att uppleva (föreställningar, konserter, filmer) väcker känslor, kunskap och ger oss gemensamma utgångspunkter för samtal. Varje gång vi lär oss något nytt eller prövar nya uttryck får hjärnan arbeta. Det stärker kopplingar, minne och fokus och bidrar till en ”yngre” och mer flexibel hjärna. Kulturinsatser är en del i att främja hälsa och förebygga ohälsa och höjer livskvaliteten i alla åldrar.
Under menyfliken Forskning & resurser finns bl a studier rörande hälsa och kultur.